Välkommen till Föreningen för Höörs hemlösa katters officiella blogg.
  • Donationer och gåvor tas emot på: Swish 123 390 72 92 eller vårt donationskonto: BG 562-1305

lördag 17 februari 2018

En tuff vecka!

Vilken slitsam vecka det varit. 
Hur ska en liten katt orka och hinna med allt?
Jag tror att jag måste begära löneförhöjning!



 Man tycker ju att de där människorna skulle kunna förklara hur en fälla
fungerar. Men nej! Så klart fick jag rycka ut!

 Selfie med den skänkta maten. Annars hade den väl aldrig blivit fotograferad!

 Gamla Oscar måste också ha sitt. Han kanske inte tror det själv, 
men han behöver lite omsorger han med.

 De här killarna behövde lite värme efter kastreringen. Tulle och 
Kiwi heter de visst.

 Den senaste tiden har jag fått ge intervjuer till flera journalister, 
och den här gamla bilden är populär. 

En av artiklarna:




 Kolla vilka fina blommor jag fick av Ingrid! Jag fick trösta
henne när hennes gamla Nisse dog.

Är det konstigt att man blir lite trött?


 Bäst att jag vilar upp mig inför nästa veckas slit. Man vet aldrig vad som väntar! 


💖Honey💖  FHHK



fredag 9 februari 2018

I dödens närvaro.

Det här året har inte börjat bra. Massor av död och elände.
Elsa, Lester, Muffin, Citron, Mr Cat, Julia, Mazarin, Adolf, Nisse,
Esther, Urban (som är en tupp), 2 hönor,
och Tudor (hund), finns inte längre med oss.
Jag kan ha missat någon. 
Sorgligt är det, och tärande. 
Nu får vi hoppas att resten av året bjuder på positiva händelser.

Citron, som hade börjat vara med oss mer, som t o m lekte. Nu 
finns hon inte mer.

 Vackra Lester.

Söta Elsa.

Ibland blir döden för mycket, för intensiv, för nedslående.
många tycker kanske att det är ju "bara" djur, 
men det är inte så "bara" för oss som är nära dom. 
Vi är inte "bara" med våra katter, höns, hundar.
De är alla individer.

Vackra Urban. Hönsen har fått en ny tupp, av samma ras som 
Urban, och verkar nöjda med honom. Men vi saknar hans galande
kl 3 på natten (jo, faktiskt). Urban hade ingen som helst tidsuppfattning.

Tudor i hans orange period. Han hade fått tag i en sprayburk, 
och bitit hål i den..... Han fick fatt i allt han inte skulle, sådant som 
ingen normal hund brydde sig om.

 Mr Cat. Han som alltid satt och väntade på mig utanför kliniken på
morgnarna, och med anklagande tass, pekade på klockan.
"Du är sen", var hans ständiga replik. "Ge mig mat", var den nästa.
Som om hans matte veterinären aldrig gav honom mat....

Mazarin, inte särskilt tam, men en stor personlighet.

Muffin, vår egen katt. snäll och vänlig liten tjej, som vi naturligtvis
älskade högt. 

De andra har jag tyvärr inte bilder på i datorn, men de är lika 
saknade ändå.

Naturligtvis händer det positiva saker också. Hur skulle man annars
orka?!

En del katter har fått hem, vilket verkligen behövs.
Vi behöver plats till de som står på kö att komma in, 
mycket plats, då vi egentligen har överfullt.

Jag ser en del gnällande på bl a facebook, att det inte är lönt
att ringa kattföreningarna, då de alltid har fullt.
Till dessa vill jag bara säga:
GISSA VARFÖR VI ALLTID HAR FULLT ???!!!

Vi har köpt en tvättmaskin, och en torktumlare, av industri-
modell. Tvätten efter katterna är betungande, och sliter ut
en vanlig maskin på nolltid. 
Min snälla man blir förste tvättare i föreningen, vilket är
ett nog så viktigt jobb. 
Vi har en insamling till dessa maskiner på vår hemsida:


 Alla bidrag, stora som små, är välkomna!



Helen FHHK