Välkommen till Föreningen för Höörs hemlösa katters officiella blogg.
  • Donationer och gåvor tas emot på: Swish 123 390 72 92 eller vårt donationskonto: BG 562-1305

fredag 3 november 2017

När kylan kommer....

Det dyker upp katter överallt nu när hösten börjar bli kylig. 
Folk ringer varje dag om katter som behöver komma in i värmen.
Tyvärr har vi fullt. I katthemmet, i våra få stödhem, i villavagnen.

 Alla hemlösa ungar, tar upp en stor del av platsen.
Och det föds fortfarande nya.


Det går inte att pressa in fler. Hur gärna vi än vill det.

Vi är inga övermänniskor. Vi kan inte trolla med vår tid, ork,
eller plats.
Det hjälper inte att bli sur över att vi inte kan ta in "bara en katt till".
Skäll inte på oss. Det är inte vi som har skapat problemet.

Inte heller hjälper det att hota med avlivning. Platsbristen blir 
inte mindre för det.


Vi tar endast in katter som är hemlösa. I enstaka fall katter från
dödsbon.
Katter som ska omplaceras, tar vi inte in. Har man skaffat sig 
en katt, får man ta ansvar för den själv. 
Kan man inte ha den längre, får man bemöda sig om att hitta 
ett nytt hem till den. Det är man skyldig sin fyrfota vän.

Att dumpa sina katter i naturen, eller var som helst för den
delen, är aldrig ok. Tyvärr finns det alldeles för många 
ansvarslösa människor i det här landet, som är kapabla
att slänga ut sina skyddslingar i kylan.

Det som hela tiden är i mina tankar, är hur vi ska kunna ta in
fler av de drabbade katterna. 
En extra bod, en villavagn till, bygg fler rum i stallet....
Men ska man verkligen behöva gå och tänka så? 
Vi bor i ett civiliserat samhälle, eller jag trodde det, och
folk borde kunna ta ansvar för sina katter.
Allt de behöver göra, är att kastrera sin katt. 
Hur svårt kan det vara?

 Om folk kunde öppna ögonen, och se hur stort problemet med 
de hemlösa katterna är! En, två, tre, många....

Drömmen är ju naturligtvis att kunna bygga ut. Dock hjälper
det föga, när man inte har tiden. Att jobba är en nödvändighet
för att överleva. Katterna tillhör fritiden, och den har vi inte 
betalt för. 
Men drömma får man.... 🐱


Helen FHHK